Bloggens oundvikliga natur

Imorse gjorde jag mitt absolut sista final exam, IB är färdigt och därmed gymnasiet. Det enda som kvarstår är gratis lunch på skolan fram tills den 14 juni då jag får springa ut för trappan.

Det är lite kul att jag börjat skriva här igen, även om jag kanske inte har så mycket mer än typ två läsare. Från och med nu kanske jag har tid att skriva när det hänt något roligt och galet och inte bara när ångesten krypit sig på och jag tagit mig tid att sitta vid datorn bara för att slippa plugga. För det är precis det som bloggande många gånger handlar om, det är bloggens oundvikliga natur, vi vill whina och vi vill att andra ska läsa det.

Ah! Grattis mannen! (19 år OCH färdig med IB idag)

Det är till och med för kallt för att va ute

Some days gravity seem to work better...
Det lyfte lite när svenskaprovet var färdigt och Sarah korkade upp champagne på skolans gräsmatta men nu sitter jag, två centimeter från att börja böla, och vet att jag borde plugga ekonomi och att jag totalt glömt bort allting. Bortblåst. Minns ingenting. Var ska jag börja? Snacka om att falla på målsnöret.

Jag skulle plugga ekonomi nu.
Men jag minns inte hur man gör.

En nära horisont

Nu återstår endast två ämnen. Nej, ännu mindre, ett och ett halvt. Sen är jag jäkligt färdig med gymnasiet och det ska bli så skönt att flytta ifrån den här förbannade stan. Nja, så farligt kanske det inte är (i jämförelse med alternativet) men jag är upprörd för att det är totalt omöjligt att sitta utomhus eftersom det blåser oupphörligt och jag vet inte varför, men jag tar det personligt när vinden rycker tag i mina papper eller böcker.

Nästa störningsmoment är ju då att de flesta slutar redan imorgon eller på fredag och jag måste sitta kvar hemma och plugga och ha ekonomiprov på måndag och tisdag. Sen, hur som helst, är jag också färdig med IB och då är det ändå ett litet tag kvar till studenten. Vad ska man göra då? Ta körkort? Flytta? Skratta åt Adams frustration över diverse saker? Fylla the fylle-quota? Dansa naken?