Bloggens oundvikliga natur

Imorse gjorde jag mitt absolut sista final exam, IB är färdigt och därmed gymnasiet. Det enda som kvarstår är gratis lunch på skolan fram tills den 14 juni då jag får springa ut för trappan.

Det är lite kul att jag börjat skriva här igen, även om jag kanske inte har så mycket mer än typ två läsare. Från och med nu kanske jag har tid att skriva när det hänt något roligt och galet och inte bara när ångesten krypit sig på och jag tagit mig tid att sitta vid datorn bara för att slippa plugga. För det är precis det som bloggande många gånger handlar om, det är bloggens oundvikliga natur, vi vill whina och vi vill att andra ska läsa det.