paniken smyger sig på

herregud. hela sommaren har gått och här sitter jag fortfarande och funderar på vad jag har lust med. jag som alltid var så stensäker.

Bloggens oundvikliga natur

Imorse gjorde jag mitt absolut sista final exam, IB är färdigt och därmed gymnasiet. Det enda som kvarstår är gratis lunch på skolan fram tills den 14 juni då jag får springa ut för trappan.

Det är lite kul att jag börjat skriva här igen, även om jag kanske inte har så mycket mer än typ två läsare. Från och med nu kanske jag har tid att skriva när det hänt något roligt och galet och inte bara när ångesten krypit sig på och jag tagit mig tid att sitta vid datorn bara för att slippa plugga. För det är precis det som bloggande många gånger handlar om, det är bloggens oundvikliga natur, vi vill whina och vi vill att andra ska läsa det.

Ah! Grattis mannen! (19 år OCH färdig med IB idag)

Det är till och med för kallt för att va ute

Some days gravity seem to work better...
Det lyfte lite när svenskaprovet var färdigt och Sarah korkade upp champagne på skolans gräsmatta men nu sitter jag, två centimeter från att börja böla, och vet att jag borde plugga ekonomi och att jag totalt glömt bort allting. Bortblåst. Minns ingenting. Var ska jag börja? Snacka om att falla på målsnöret.

Jag skulle plugga ekonomi nu.
Men jag minns inte hur man gör.

En nära horisont

Nu återstår endast två ämnen. Nej, ännu mindre, ett och ett halvt. Sen är jag jäkligt färdig med gymnasiet och det ska bli så skönt att flytta ifrån den här förbannade stan. Nja, så farligt kanske det inte är (i jämförelse med alternativet) men jag är upprörd för att det är totalt omöjligt att sitta utomhus eftersom det blåser oupphörligt och jag vet inte varför, men jag tar det personligt när vinden rycker tag i mina papper eller böcker.

Nästa störningsmoment är ju då att de flesta slutar redan imorgon eller på fredag och jag måste sitta kvar hemma och plugga och ha ekonomiprov på måndag och tisdag. Sen, hur som helst, är jag också färdig med IB och då är det ändå ett litet tag kvar till studenten. Vad ska man göra då? Ta körkort? Flytta? Skratta åt Adams frustration över diverse saker? Fylla the fylle-quota? Dansa naken?

Du ser ut som Shrek, Elin.

Jag var nere i labbet och gjorde färdigt några gipsgrejer till blekskenor (jäkla massa folk som ska ha det) eftersom vi inte hann med det innan. Eftersom det blir ganska mycket ljud av alla maskiner så kom min käre far på idén att göra hörselskydd av silikon. Gipset höll på att stelna och jag tryckte in det i öronen och började slipa.

När jag skulle ta ut dem märkte jag till min fasa att ena silikonbiten hade stelnat runt mitt örhänge i tragus (inte det mest oömtåliga stället, nej). Efter varenda piercing jag gjort har min pappa muttrat något om att jag ser ut som en sil och jag var fast besluten att inte ge honom ett tillfälle att kläcka någon spydig kommentar.

Efter en timme då vi sett på House och jag försökt rycka bort silikonbiten var mitt öra helt rött gav jag efter och tog bort handen som jag hållt för hela tiden. Efter ett och annat hånskratt var det bara att lägga sig under skalpellen.

"Du ser ut som Shrek, Elin"

Jävla konstig helg

Den socialt efterblivna couch surfaren är borta. Jag har ätit dåligt under flera dagar, har lite hormonöverskott och är allmänt snurrig. Piller mot piller, tre lugnande/fokuserande ska nog göra susen.

Med huvudet i tangentbordet

Så, nu sitter jag och gräver ner mig i current account deficits och expenditure-switching policies. It is the renowned Internal Assessment, aka InterAnal Assment. Ekonomi är verkligen inte min grej. Värre är att disciplin inte är min starka sida för tillfället heller. Det lustiga är att jag anpassar min effektivitet till hur mycket tid jag har, om det är omedvetet eller väldigt medvetet vill jag nog inte ha reda på.

Jag hängde ut min matta i snön. Den var så äcklig. Nu har det blivit mörkt och jag ids inte att gå ut att hämta den, om jag inte tittar på den så finns den kanske inte -kan jag resonera med min 5-årings logik. If anyone drops a comment about ToK I'll kill you.

Kan alla patrioter som är beredda att dö för Sverige göra det nu, tack?

En vanlig monolog i skolans bibliotek

Ursäkta jag har bokat den här datorn. (jag ska sitta på lunarstorm)

Ursäkta jag har bokat den här datorn. (jag ska spela skateboardspel som tar upp all bandbredd)

Ursäkta jag har bokat den här datorn. (jag ska spela rapmusik och öva min blatte-engelska)

TYYYYYYYYST

Alltid när jag ska plugga kommer jag på att all möjliga saker jag måste göra innan, många av dessa som jag aldrig annars skulle bry mig om att varesig tänka på eller göra. Så nu när det är bråttom med TOK och jag suttit tre dagar med uppsatsen framför mig och bara dreglat utan att ha skrivit ett enda ord kom jag på att jag var tvungen att städa innan jag började idag.

När det till slut inte fanns något att göra som var roligare eller i alla fall mindre smärtsamt än TOK satte jag mig ner för att skriva. Precis när jag börjat skriva och kommit tre rader framåt ringer min mamma och börjar tjata om att jag ska flytta runt mina pengar på olika konton. Sen kom hon på att jag skulle ringa någon vi känner och rådfråga vilket konto som är smartast att ha och att jag måste gå till banken, måste fixa det, måste prata med den, måste fixa tid.

Jag slet mitt hår och ångrade att jag sagt att jag skulle hem i helgen. JAG HAR INTE TID ATT GÖRA NÅGONTING ANNAT ÄN ATT PLUGGA. Jag orkar inte tänka på det. Äntligen la vi på och jag stirrade på mitt Word dokument och försökte gråta lite.

Barnarbete, kaaaadish!

Jag tycker det här urklippet är roligt.

The sprit of charity

Idag var jag och köpte ägg. De från frigående höns kostade 10 öre mer än de vanliga, så jag la all fokus på att styra handen bort från de billigare eftersom det ändå skulle bli samma pris. Jag kunde ju vara lite snäll när jag varit på stan för att köpa julklappar men bara köpt saker till mig själv. Åh, vilken god gärning jag gör, det här kan jag göra oftare.
När jag kom hem var alla ägg pyttesmå.

Sådan far, sådan dotter.

Men Leeeeeif! Måste hela golvet vara täckt av en stor klump av sladdar? Åh! Ställ inte tillbaka tomma förpackningar i kylskåpet och släng de som blivit för gamla! Men, men! Gå inte bara ifrån din tallrik, ställ den åtminstone på diskbänken. Var är alla glas? Hallå?

Jag står här och försöker täcka över min egen sladdhärva med gardinen. Eftersom jag inte kan borra, skruva eller spika eller några sådana saker har jag snurrat fast min sänglampa i ramen på min våningssäng. En temporär lösning som blivit något långdragen. Eftersom sladden har slitits lite har lampan börjat surra och dimmern går inte att dra i bott, det går alltså inte att stänga av den, jag måste alltså dra ur sladden varje gång jag ska släcka. När jag drar ut sladden uppifrån sängen förstörs hela konstuktionen med gardinen och sladdarna. Det är sladdar överallt.

Tänkte ta ut det som blivit gammalt i kylen men jag orkar inte, inte nu. Sen var det helt fullt i sopkorgen och jag orkade inte gå ut med den och eftersom ett mjölkpaket tar ganska stor plats så ställde jag tillbaka det i kylen. Tar det sen.

Frukost har dispens. Då har man bråttom och får lämna tallriken framme. Sen kommer man hem från skolan och en ny tallrik passar utomordentligt bra ovanpå den som redan stod framme. Jag tror de står kvar, men jag ser inte riktigt för det är en skog av glas och koppar framför.

The no. 1 Hushålls-Hitler

Idag var andra gången jag gick på mentorstiden, vilket var enbart för att vi skulle få teaterbiljetter. Visserligen behövde vi aldrig visa upp den när det väl gällde, men hur som helst rövade jag mig dit... och kom försent.

Såg Animal Farm på Scalateatern, jag tror det är den första teater jag någonsin tyckt varit bra. Vanligtvis har jag en meningslös förhoppning att den här gången ska jag vara vuxen, kultiverad och gilla teater. Det slutar alltid med att jag undrar varför mina skattepengar går till någonting så fånigt. Vad fan håller ni på med? Sluta! Men den här gången blev jag glatt överraskad, den var inte så speciellt lång heller- precis såpass lång att myrorna inte hunnit ner i benen än utan var kvar i huvudet och höll fokus på det som hände på scenen. Förövrigt är boken Animal Farm helt underbar och de quotade massa saker direkt från den.

Sen skulle jag träffa min mamma som för första gången sen jag flyttat hemifrån skulle komma och hälsa på mig. Eftersom min låtsaspappa är lite psycho och har svårt att släppa sin hushålls-Hitler-kontroll var han tvungen att köra henne hit och gå omkring med min 5-åriga lillebror i fyra timmar tills de skulle hem. Han kunde under inga omständigheter låta henne åka 50 minuter från Arvika till Karlstad för att träffa sin dotter obevakad. Nej, vi sätter dem i en bur så de får umgås lite medan vi smyger omkring.

Givetvis hade han glömt sin mobil så han fick ta mammas och givetvis så tog batteriet slut. Då han bestämt att han skulle köra dit hade mamma ställt ett ultimatum: visst, men det ska vara till kl. 9. När klockan är halv nio och vi sitter och dricker kaffe hemma hos mig stormar han in och börjar ropa att nu fan får Christina ta och komma, hon skulle varit vid bilen för en halvtimme sen!

Lunacy is GENETIC. And I aint got his DNA.